Klim Tarasenko – kämpen i det tysta

Vår defensive mittfältare som kämpar i det tysta och ser till att det är stängt i mitten berättar om sin bakgrund och hur det är att spela som defensiv mittfältare.

Du har bakgrund i Bajen, kan du berätta?

-Jag började i Bajens bandyskola som liten och spelade där hela hela ungdomen till P18. När jag började som sjuåring bodde jag i St. Petersburg och flög till Stockholm nästan varje helg för att gå i bandyskolan. Efter första året flyttade vi till Stockholm och jag fortsatte i bandyskolan. Det finns ingen bandy i St. Petersburg och Bajen var det självklara valet. I ungdomslaget spelade jag med Kasper Milerud och Samuel Helmerson. Det laget var ett av de bästa ungdomslagen vill jag påstå! Vi vann serien och nästan alla cuper.

-När det var dags för gymnasiet sökte jag flera bandygymnasier och kom in på alla jag sökte, bl.a. Västerås, Sandviken och Edsbyn. Jag valde Edsbyn i första hand då fem andra kamrater hade kommit in där. Jag tyckte det skulle bli spännande att komma till en liten ort efter att ha bott i St. Petersburg och Stockholm. Där fanns det perfekta förhållanden att utvecklas inom bandyn, lätt att koncentrera sig och bra förutsättningar. Det blev tre år där och sista året på gymnasiet fick jag en plats i deras A-lag. Jag var kvar där ett år efter gymnasiet innan jag fick ett trialkontrakt med Neftyanik i Ryssland, som förlängdes säsongen ut. Det var ett storsatsande och stjärnspäckat lag så det var extremt svårt att ta en plats. Efter halva säsongen bröt vi gemensamt kontraktet och jag flyttade hem till Sverige. Fick en plats i Rättvik där jag stannade säsongen ut. Sedan fick jag ett kontrakt med Kuzbass i Ryssland och där stannade jag i fyra år.

Du kommer då senast från ryska ligan, hur kommer det sig att du hamnade i Bajen?

-Fyra år i Ryssland lärde mig massor, men jag tyckte det var dags att gå vidare. Kände att jag ville försöka slå mig in i Bajens A-lag. Bajen är ju Bajen och laget där jag hör hemma. Jag spelade hela min ungdom här! Jag tog kontakt med Viktor Karlsson och han var också intresserad. På den vägen är det. Så när säsongen var slut i Ryssland åkte jag hem och skrev på kontraktet.

Vilka kände du i Bajen när du kom

-Kappe (Kasper Milerud), Ivan (Lebedev), Larry (Fredrik Larsson), Felix (Nyman). Fast jag hade redan träffat de flesta. Bandyvärlden är ganska liten. Det var lätt att komma in i laget. Men jag kom också in tidigt på våren och fick vara med från start.

Vilken position i laget gillar du bäst?

-Defensiv mittfältare. Det är det jag har spelat i Ryssland och nu i Bajen.

 Vad innebär det egentligen att spela som defensiv mittfältare?

-Regel nummer ett är att försvara. Skillnaden mot en back är att jag har lite större frihet att delta i anfallet. Men jag måste vara på plats när motståndarna anfaller. Jag ska försvara ytan mellan mittfältare och försvar så att motståndarna inte kan komma in och anfalla i mitten genom att bryta passningar och stoppa anfallande spelare med boll. Är det stopp i mitten tvingas motståndarna att anfalla på kanterna och där är det lättare att försvara sig. När vi pressar på ska jag få med backarna upp så att laget inte blir för långt. När en defensiv mittfältare gör sitt jobb bra känner hela laget att det går bra.

Det känns som en ganska anonym position i ett lag, håller du med?

-Ja det är det nog. Det är inte många som märker att en brytning mitt på planhalvan hindrar en farlig målchans och eftersom man inte deltar lika mycket i anfallet som en offensiv mittfältare blir det inte så många poäng heller. Kanske en och annan assist.  

Vad tycker du att du tillför laget?

-Jag försöker slita och jobba, stänga de ytor som min roll ska stänga. Sätter igång anfall med enkla passningar.

Vad ska du bli bättre på

-Offensiva kvaliteter som spelet en mot en. Kort sagt bli bättre på att dribbla och skjuta.

Hur är inställningen i laget nu?

-Det finns en stark motivation i laget och alla har fullt fokus på att komma till slutspel. Ingen är nöjd med placeringen just nu. Det finns fortfarande 16 poäng att spela om. 

Hur känns det att komma tillbaka till Zinken?

-Det är kul! Alla i laget ville tillbaka till Zinken. Det är som hemma, med omklädningsrum och allt. Där vann vi mot Sandviken och Villa. Det är där man vill vara och spela!

/Mats Öström

Foto: Romus Ramström